Barnbajs till middag, någon?

En helt vanlig middagsdiskussion hemma hos Wildabebin och hennes föräldrar...

- Du missade just kalaset...
- Synd, var det stort?
- Rätt så, inte topp 5 dock..
- Okej, men åandar sidan hade vi kalas redan vid lunch på restaurangen.
- Jaha, var det mjukt eller hårt? Förresten, var Vidar också me?
- Rätt mjukt, utplattat efter en hård kamp om hon skulle stå eller sitta ner när vi åt.

Detta med barnbajs är verkligen något speciellt. Trodde jag aldrig skulle snöa in och bli som alla andra småbarnsföräldrar. Nu sitter jag där och pratar om det jag nästan tycker är äckligast i världen, ja efter kräk förståss. Suck, vad har jag egentligen drabbats av?