Varför då?

Vi är inne i en "Varför"-period nu. Det finns inga meningar eller frågor som inte kan besvarar med ett nytt Varför.

Igår tittade vi i Bajsboken. På sista sidan sjunger barnen och det är tecknat noter runt dem.
Wildatjejen pekar på en not och säger: Vad är det där?
Jag: Det är noter, det betyder att barnen sjunger.
Wildatjejen: Varför kommer det inte sådana ur min mun när jag sjunger?

Klok tjej!


Inte alla samtal är dock lika givande.
Jag: Oj, jag glömde spänna fast ditt bilbälte! (Jag hann dock inte lämna parkeringen!)
Wildatjejen: Varför då?
Jag: För att jag glömde.
Wildatjejen: Varför då?
Jag: För att jag inte kom ihåg att jag skulle spänna fast dig.
Wildatjejen: Varför då?
Jag: FÖR ATT JAG GLÖMDE!
Wildatjejen: Varför då?


Eller vid middagen häromdagen:
Jag: Du måste sitta kvar vid bordet tills alla har ätit klart.
W: Varför då?
Jag: För att det är trevligt om alla sitter när vi äter.
W: Varför då?
Jag: För att jag tycker det är trevligt.
W springer iväg.
Jag: NEJ! Du skulle ju sitta här tills jag och pappa ätit klart.
W kommer tillbaka och sätter sig.
W: Jag tycker inte om när du skriker åt mig.

Du ska inte tror det blir sommar...

Idag har vårvintern gjort sin riktiga efterlängtade entré här i stålstaden. Det droppar från snötyngda tak och på uppfarten har två små, men dock helt snöfria, asfaltsfläckar framträtt. På väg med bobben till förskolan utbrister Wildabebin. Titta pappa nu blir det sommar! Ja, i allafall vår säger jag lite diplomatiskt och känner mig tråkigt vuxen och fisförnuftig. Jippie, visst blir det lika varmt som i Thailand blir svaret från en uppspelt 3 åring som nu längtar efter att ta fram sin cykel.

Hur säger man a) Det är förbannat länge tills det kommer fram en cykel. b)Ja, åtminstone en eller två dagar under hela sommaren ska vi väl kunna få riktigt riktigt varma. Ja, utan att sänka hennes tro och förväntan förstås. Inte enkelt.
Jag gav mig på en undanmanöver. Ska vi åka bobb jättefort? Håll i dig!

Pappa kan inte detta med blommor och bin

Wildabebin har visst snöat in på detta med småsyskon. I samband med dagens dagishämtning tydliggjorde hon glatt att hon vill ha en lillasyster.


- Varför då?
- Men små flickbebisar heter faktiskt så...
- Jo, det har du rätt i. När vill du ha den då?
- Men pappa, när du coh mamma har stoppat in den i magen...

Jo, jag tackar ja... Undra hur länge man tror på den linjen?