Inser att det finns massor med saker jag vill skriva om och har ju dessutom ett nästan sjukligt behov av struktur, raka led och rätt ordning.. Ja, ja.. jag vet att alla som känner Wildabebins pappa nu skrattar och undrar om jag helt saknar självinsikt. Försöker i min vardag dölja detta behov och tycker jag oftast, om man inte rent av kan säga alltid, lyckas rätt bra på den punkten.
Men när det gäller bloggen så är det annorlunda. Jag vill ju upprätthålla åtminstone någon form av kronologisk ordning och tänka mig tillbaka genom den underbara resa min dotter tagit med mig på. 9 månader av väntan, en mycket dramatisk ankomst och så 10 äventyrliga månader innan denna blogg om just Wildabebin och hennes pappa kom till världen.
Vet att det nära på är omöjligt även om några starka, viktiga och kärleksfulla tillbakablickar kommer att komma varvat med ögonblick från nuet och tankar om framtiden. För att inte hamna på efterkälke och aldrig riktigt komma i kapp så får jag väl leva med att det blir lite huller om buller... Sakta men säkert har jag ju börjat förstå att det mesta i livet som småbarnsföräldrar är så, huller och buller, så varför inte också denna blogg?
tisdag, oktober 30, 2007
En oändlig väntan
Vi kan väl så här i efterhand konstatera att Wildabebin haft rätt bråttom på alla punkter förutom själva födelsedagen. Hon kom till långt innan vi egentligen hade börjat diskutera effekterna av vårt beslut att älska naturellt (oj vilket fint sätt att säga, slutat med p-piller.. = )) och tog sedan endast 35 minuter på sig för själva upploppet. Så snabbt att Wildabebins pappa knappt hann vara med när det så äntligen var dags. Lite komiskt eftersom alla i omgivningen hade lugnat mig med "att det inte är någon fara att jobba på annan ort, förstgångsföderskor tar oftast mycket god tid på sig" Jo, pyttsan säger jag som höll på att bli snuvad på konfekten!
Men 9 månader kommer man aldrig ifrån, hur man än vrider och vänder, det är en oändlig tid att gå i väntans tider! I övriga livet är man ju rätt van att kunna bestämma sig för något och oftast ha det i sin hand samma dag eller högst någon vecka senare.
9 månader, ja det är väl ett husbygge det bäst går att lika det med. Men då blir det ju också ett bygge av sällan skådat slag. Jag vet inte hur många gånger jag bläddrat i boken "Ett barn blir till" och facinerat stunderat varje bild, sida upp och sidan ner, fast jag alltid haft 5:or i Biologi, Barnkunskap och Sexualkunskap, så fick jag också det sagt = ).
Att något vackert kan skapa det vackraste är helt otroligt!
Men 9 månader kommer man aldrig ifrån, hur man än vrider och vänder, det är en oändlig tid att gå i väntans tider! I övriga livet är man ju rätt van att kunna bestämma sig för något och oftast ha det i sin hand samma dag eller högst någon vecka senare.
9 månader, ja det är väl ett husbygge det bäst går att lika det med. Men då blir det ju också ett bygge av sällan skådat slag. Jag vet inte hur många gånger jag bläddrat i boken "Ett barn blir till" och facinerat stunderat varje bild, sida upp och sidan ner, fast jag alltid haft 5:or i Biologi, Barnkunskap och Sexualkunskap, så fick jag också det sagt = ).
Att något vackert kan skapa det vackraste är helt otroligt!
Dagen som förändrade allt!
Jag kommer aldrig att glömma tisdagen den 28 mars 2006. Det var kring 18 tiden på kvällen, jag var ute på kvällspromenad runt vår vackra stad och hade just kommit till hyreshusen som ligger utmed norra hamnens inlopp.
Min älskade sambo ringer upp på mobilen och låter konstig, blir rädd att något hänt, jag som alltid vill finnas där i hennes närhet fast vi sedan nästan ett år tillbaka åter jobbar på skilda håll i landet. Hon lugnar mig och förklarara att vi ska bli föräldrar. Fatta jag ska bli pappa!
Allt blir som i en dimma, var det säkert, hur kunde hon veta, kan man lita på graviditetstest, hade hon prövat med olika fabrikat och märken, när... Frågorna var många och känslan obeskrivlig, så hög kommer jag nog aldrig mer att bli!
Ska också erkänna att mina två allra första tankar var: "Ja, jag funkar" och "Oj, är det rätt tid nu?" Tog ett tag innan jag vågade berätta detta, kändes liksom inte korrekt. Var faktiskt först efter att ha läst att det är två av de 3 eller 4 vanligaste tankarna hos en man när han får beskedet. Kändes därmed lite bättre och som jag inte var den enda grottmänniskan på denna planet som innan år 2006 var över skulle bli pappa.
Pappa, jag? Ja! Ville skrika ut det till hela världen, lägga in det som autosvar i mailen, sjunga ut min glädje på mobilsvaret, avslöja nyheten på min blogg och självklart ringa alla, ja åtminstone många, i mobilens telefonbok och berätta nyheten för nära och kära. Jag ska bli pappa! Hade svårt att prata med mina föräldrar och möta omgivningen för hela jag var ett enda stort fånigt leende. Heeeeeeeeej, jo allllllllllllllt äääääääääär braaaaaaaaaaaaaaa meeeeeee mmmmmig!
Min älskade sambo ringer upp på mobilen och låter konstig, blir rädd att något hänt, jag som alltid vill finnas där i hennes närhet fast vi sedan nästan ett år tillbaka åter jobbar på skilda håll i landet. Hon lugnar mig och förklarara att vi ska bli föräldrar. Fatta jag ska bli pappa!
Allt blir som i en dimma, var det säkert, hur kunde hon veta, kan man lita på graviditetstest, hade hon prövat med olika fabrikat och märken, när... Frågorna var många och känslan obeskrivlig, så hög kommer jag nog aldrig mer att bli!
Ska också erkänna att mina två allra första tankar var: "Ja, jag funkar" och "Oj, är det rätt tid nu?" Tog ett tag innan jag vågade berätta detta, kändes liksom inte korrekt. Var faktiskt först efter att ha läst att det är två av de 3 eller 4 vanligaste tankarna hos en man när han får beskedet. Kändes därmed lite bättre och som jag inte var den enda grottmänniskan på denna planet som innan år 2006 var över skulle bli pappa.
Pappa, jag? Ja! Ville skrika ut det till hela världen, lägga in det som autosvar i mailen, sjunga ut min glädje på mobilsvaret, avslöja nyheten på min blogg och självklart ringa alla, ja åtminstone många, i mobilens telefonbok och berätta nyheten för nära och kära. Jag ska bli pappa! Hade svårt att prata med mina föräldrar och möta omgivningen för hela jag var ett enda stort fånigt leende. Heeeeeeeeej, jo allllllllllllllt äääääääääär braaaaaaaaaaaaaaa meeeeeee mmmmmig!
söndag, oktober 28, 2007
Blodpudding och bröstmjölk
Har flera gånger varit lite avudsjuk på Wildabebins mamma för att hon så enkelt kunnat trösta, glädja, söva.. ja nästan göra vad som helst med sina bröst och dess gyllene droppar.
Har nu hittat mitt eget substitut, Blodpudding!
Billigt, kan förvaras länge i kylskåp, snabbt att tillaga, passar både pappa och Wildabebin som lunch eller middag och lätt att äta själv om man bortser från farmors lingonsylt förstås. Kan det bli bättre, tror knappast det! Mer Blodpudding till folket!
Idag ska vi dock byta blodpuddingen mot restaurang tillsammans med Wildabebins gudmor. Blir mums och som alltid jättetrevligt. Tänk att man dotter har två så underbara gudföräldrar. Man kan inte köpa dom för alla pengar i världen. Tack för att ni finns!
Har nu hittat mitt eget substitut, Blodpudding!
Billigt, kan förvaras länge i kylskåp, snabbt att tillaga, passar både pappa och Wildabebin som lunch eller middag och lätt att äta själv om man bortser från farmors lingonsylt förstås. Kan det bli bättre, tror knappast det! Mer Blodpudding till folket!
Idag ska vi dock byta blodpuddingen mot restaurang tillsammans med Wildabebins gudmor. Blir mums och som alltid jättetrevligt. Tänk att man dotter har två så underbara gudföräldrar. Man kan inte köpa dom för alla pengar i världen. Tack för att ni finns!
Wildabebin och pappan
Blogga eller inte blogga har varit en stor fråga under ett par veckor. Man borde kanske redan ha börjat den dag man bestämde sig att skaffa barn, eller den dag man fick veta att man väntade barn, eller den dag barnet föddes, eller den dag man började sin pappaledighet eller...
Ja, min vanliga blogg har givetvis haft såväl kryptiska insprängningar som renodlade inlägg om livet i väntan och sedan om livet som pappa. Mobilbloggen har fyllts med över 500 bilder från första timmarna i Wildabebins liv och månaderna framåt. Inom kort kommer Wildabebin dessutom att ha sin helt egna blogg. Kanske mest som skrytsidor med bilder och filmer för Wildabebins mor- och farföräldrar, mostrar, morbröder, fastrar och farbröder, gudföräldrar, kompisar och så alla andra som betyder mycket i hennes liv. Men dock en till blogg. Till detta kan man också lägga Wildabebins mamma som bloggar regelbundet och där mycke kärlek och upplevelser konstigt nog skrivs med Wildabebin som utgångspunkt = )
Kan det då verkligen behövas ytterligare en blogg?
Ja blir svaret, för den här bloggen är helt enkelt våran egen, Wildabebin och pappan och om det liv vi nu tillsammans upptäcker sida vid sida under föräldraledigheten och förhoppningsvis en bit vidare i livet.
Vill du följa oss är helt upp till dig att bestämma!
Vi kör i den omfattning och med det fokus som för stunden känns bekvämt. För tillfället sprider sig dock en riktig odör i rummet så här ska bytas blöjor innan något annat ens kommer på tal, denna söndag 28 oktober, på pricken 19 månader efter beskedet att jag skulle bli pappa. En dag som förändra livet totalt!
Ja, min vanliga blogg har givetvis haft såväl kryptiska insprängningar som renodlade inlägg om livet i väntan och sedan om livet som pappa. Mobilbloggen har fyllts med över 500 bilder från första timmarna i Wildabebins liv och månaderna framåt. Inom kort kommer Wildabebin dessutom att ha sin helt egna blogg. Kanske mest som skrytsidor med bilder och filmer för Wildabebins mor- och farföräldrar, mostrar, morbröder, fastrar och farbröder, gudföräldrar, kompisar och så alla andra som betyder mycket i hennes liv. Men dock en till blogg. Till detta kan man också lägga Wildabebins mamma som bloggar regelbundet och där mycke kärlek och upplevelser konstigt nog skrivs med Wildabebin som utgångspunkt = )
Kan det då verkligen behövas ytterligare en blogg?
Ja blir svaret, för den här bloggen är helt enkelt våran egen, Wildabebin och pappan och om det liv vi nu tillsammans upptäcker sida vid sida under föräldraledigheten och förhoppningsvis en bit vidare i livet.
Vill du följa oss är helt upp till dig att bestämma!
Vi kör i den omfattning och med det fokus som för stunden känns bekvämt. För tillfället sprider sig dock en riktig odör i rummet så här ska bytas blöjor innan något annat ens kommer på tal, denna söndag 28 oktober, på pricken 19 månader efter beskedet att jag skulle bli pappa. En dag som förändra livet totalt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
