Wildabebin har knappt lärt sig gå, lyckas kanske 3 av 5 gånger träffa munnen med skeden och är fortfarande på så många olika sätt bara en liten bebis. Men en hajare på att flörta det är hon redan.
Trappmonstret, mackmonstret, görasjälvmonstret, hällautvattenmuggenmonstret, ja alla hennes monsterpersonligheter som kan driva en till vansinne är också lämpligt nog utrustade med världens största charm.
Hon tittar på en, rynkar ihop näsan med följd att dom vackra små tänderna syns och blinkar mycket mycket medvetet med ögonen.
På en hundradels sekund går hon från ena monstret till charmmonstret. Den där varelsen man lätt skulle dö för samtidigt som man vet att man måste stå emot, inte låta charmen vinna utan fortfarande visa vem som bestämmer. Å vad mycke enklare saker det finns i livet än att vara pappa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar