Bajs SAS!

Sitter där med Wildabebin i knät på SK005 från Stålstaden till Storstaden, 10 minuter till innan landningsstället tar mark, när hon plötsligt kommer på att det är dags att bajsa! Kampen inleds, först för att få henne att sitta ner och sedan mot klockan, men det är jag för stunden lyckligt ovetandes om. Hon grymtar, knystar, pustar och är stundtals rödare än landningsbanans otaliga stoppljus. Odören ska vi inte ens prata om...

Den snälla kvinnan som suttit bredvid oss och engagerat pratat och underhållit Wildabebin i snart över en timme vänder bort ansiktet och sjunker ner i en korsordstidning. Själv låtsas jag som om odören inte finns och försöker så länge det bara går förtränga att det blir fuktigare och fuktigare mot mina lår. I samma stund som vi tar mark blir det dock omöjligt att förtränga längre, blöjan läcker och inte bara från en kant utan från alla tre! Fy fan!

Ser dock framför mig hur detta snart är över och vi i lugn och ro kan embakera någon av flygplatsens alla toaletter och påbörja projekt sanering. Allt detta var dock innan flygkaptenen meddelade att vi blir kvar här, sittandes i våra stolar fastspända, ute på taxibanan i väntan på en ledig gate. 5 minuter blir 10, nu, där ser det ju ledigt ut... blir 17... Ja, nu kanske... vi rullar vidare, nej, tyvärr... blir 25 som närmar sig 30.

Hjälp! vad gör jag, flygvärdinnan har redan med ett påklistrat leende och med en min som nog bäst går att beskriva med, ge hit en gasmask förbövelen!, förklarat att jag och wildabebisen tyvärr måste sitta ner som alla andra eftersom vi snart kommer att få komma in till en ledig gate. 26... ja hela 35 jävla fucking minuter sitter vi där, bajsbebisen och jag och nu kan jag lova att det inte bara är snälla-kvinnan som funderar på vad som luktar och fukten såväl på Wildabebins som mina egna byxor har sedan länge övergått till regelrätta fläckar.

Så tillslut är lidelsen över, SK005 får en mer än efterlängtad gate, projekt sanering inleds, Wildabebin blir ren, får en ny blöja och fräscha kläder och vårt äventyr tillsammans kan fortsätta. Vi ska bara hämta ut bagaget och vagnen...

Krasch! Så lyckas jag släppa skötväskan dom sista cm ner till golvet när vagnen kommer på bagagebandet och glömmer givetvis barnmatsburkarna vi har i den. Glassplitter och Hipps ekologiska grönsakslasange finns nu blandat med bajskläder, blöjor, ombyten, kameran, mobilen och plånboken. Skulle någon stått nära hade man nog sett hur mina ögon tårades....