onsdag, februari 06, 2008

Ett enda avbrott och längtan är närapå skadlig

Drog till Storstan igår med morgonflyget, klockan ringde 05.10, taxin hämtade mig 05.55 och typ 06.02 kom första längtan tillbaka hem igen innan jag ens kommit ut till flygplatsen. Suck!

Flyget blev försenat, missade a-expressen med minsta möjliga marginal, tog nästa som hamnade i tågstockning och blev försenat, hamnade i jättekön orvar när jag skulle köpa SL-remsa, var nästan påväg att döda tanten som var orsaken till kön och lyckades på något underligt sätt ta fel tunnelbana vilket jag inte heller direkt upptäckte. Pappaledigheten har verkligen tömt mig på allt pendlings- och storstadskunnande, blir med andra ord en intressant återkomst i april...

Olika möten hela dagen och så några timmar över innan flyget skulle ta mig tillbaka till norr och vår vackra stålstad. Tajmade upp med en vän och tidigare kollega för lite shopping och så middag på två vilket kändes lyxigt som få även om han envisades med att vi skulle äta på Pizza Hut.

Men tänk, ingen som kräver det totala fokuset och om man inte får det gömmer mat i knät eller "råkar" hålla vattenmuggen upp och ner över huvudet. Tänk en diskussion som handlar om livet, relationer, jobb, nöjen, presidentvalet i USA, borgarnas systemskifte, semesterplaner samt skvaller och aldrig, ens i tanken, berör - "- vad duktig du är på att äta vännen", "- ska du inte ha lite mera gurka", "- så ja, hamnade vattnet fel", "- ja tiiittta lampan", undra om vi ska försöka pottan direkt efter maten eller vänta en stund, när bajsade hon igår förresten?

Skittrevligt, god mat och helt underbart vuxet på något löjligt sätt. Klarade av att ha fullt fokus på nuet nästan hela tiden, eller ja, åtminstone tills en mamma kommer in med sin 1 åriga dotter i famnen och ansluter till sitt kompisgäng två bord bort.

Behövdes inte mer för att få mig ur balans, där satt hon i sin stol och babblade högt och ljudligt, torkade smör i håret, "råkade" bara tappa besticken på golvet gång på gång på gång, satte dom små risgrynen till tänder i pizzakanterna och försökte livligt och intensivt charma alla som fanns i hennes närhet och lyckades så klart!

Wildabebin, pappa är på väg hem, jag lovar, finns där i morgon när du vaknar!

Inga kommentarer: