Visst finns det saker i mitt 30 åriga liv som jag kunnat längta till så ofantligt. Det räcker ju med att säga födelsedag, jultomte, disco och semester. Dom senaste åren har längtan oftast kopplats ihop med min underbara sambo och vårt gemensamma liv. Men hur klytchigt det än låter så har verkligen längtan fått en ny innebörd. Behöver bara ta på mig skorna, jackan och säga hejdå till Wildabebin och vinka innan jag längtar till den stund jag åter får öppna dörren och säga HEJ!
Har just tillbringat 4 dygn på resande fot och inser att hur mycket jag än kan längta till egentid, lugna middagar, biobesök och sovmornar så är det inget mot hur mycket jag längtar efter Wildabebin och hennes närvaro. Det är en längtan som också kan stavas kärlek!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar