Vi kan väl så här i efterhand konstatera att Wildabebin haft rätt bråttom på alla punkter förutom själva födelsedagen. Hon kom till långt innan vi egentligen hade börjat diskutera effekterna av vårt beslut att älska naturellt (oj vilket fint sätt att säga, slutat med p-piller.. = )) och tog sedan endast 35 minuter på sig för själva upploppet. Så snabbt att Wildabebins pappa knappt hann vara med när det så äntligen var dags. Lite komiskt eftersom alla i omgivningen hade lugnat mig med "att det inte är någon fara att jobba på annan ort, förstgångsföderskor tar oftast mycket god tid på sig" Jo, pyttsan säger jag som höll på att bli snuvad på konfekten!
Men 9 månader kommer man aldrig ifrån, hur man än vrider och vänder, det är en oändlig tid att gå i väntans tider! I övriga livet är man ju rätt van att kunna bestämma sig för något och oftast ha det i sin hand samma dag eller högst någon vecka senare.
9 månader, ja det är väl ett husbygge det bäst går att lika det med. Men då blir det ju också ett bygge av sällan skådat slag. Jag vet inte hur många gånger jag bläddrat i boken "Ett barn blir till" och facinerat stunderat varje bild, sida upp och sidan ner, fast jag alltid haft 5:or i Biologi, Barnkunskap och Sexualkunskap, så fick jag också det sagt = ).
Att något vackert kan skapa det vackraste är helt otroligt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar