Pippi och lillagubben

Fick lämna jobbet och storstaden tidigare än tänkt för att bege mig hemåt till stålstaden för att ta hand om Wildabebin som insjuknat. Efter middagen blev det försök till Kurragömma och ska den som ger sig, snart börjar det sitta där hur regler och upplägg fungerar. Visst är det en bit kvar för all del, nu tittar hon lite för mycket uner tiden man gömmer sig och fortsätter sedan hålla för ögonen när hon letar. Men det går åt rätt håll..

Efter det blev det att hänga på pappas rygg och försöka få mig att galopera runt på köksgolvet. Helt plötsligt när jag står där på alla fyra känner jag hur hon försöker komma upp på knäna och sekunder senare står hon på sina fötter och balanserar med ett fast grepp i mitt hår. Känner hur det svajar och är rädd att hon ska tappa greppet samtidigt som jag själv har placerat mig i en rävsax med henne stående på ryggen så här får vi försöka med diplomati.

- Wildabebin, pappa vill inte att du står på min rygg. Kan du lägga dig ner igen?
- Näää, pappa...
- Men pappa vill inte vara häst när du står på min rygg, nu får du försiktigt försöka lägga dig ner igen och hålla i dig så vi kan galoppera vidare.
- Nä.. Pippi ångstump stå häst

Ja, hur har jag kunnat glömma det. Min dotter har helt plötsligt blivit Pippi och själv har jag förpassats till rollen som häst. Lilla gubben här!