3 ofattbara år

Om 10 dagar fyller Wildabebin 3 år, helt ofattbart. Kommer såväl ihåg promenaden runt udden när Wildamamman ringde från Stockholm och berättade att vi skulle bli föräldrar. Trodde inte på henne och funderade på om hon hade testat två olika märken på graviditetstestet för att vara säker. Kontrollbehov, nä inte jag inte...

Veckorna som gick innan vi genom ett påskägg berättade det för den blivande far- och morföräldrarna. En lång väntan som dessutom blev två veckor längre än beräknat och så ankomsten som inte tog någon tid alls och ställde känslorna på ända. Äventyret började och fortsätter i rasande tempo.

Nu är Wildabebin ingen bebis längre utan egentligen Wildatjejen som gärna vill att man säger att hon är stor. Tjejen som älskar böcker och tycker att 50 bitars pussel inte är någon större match. Hon som sedan i sommras fixar pottan galant och nu har planer på att skicka alla sina nappar med tomten när han dyker upp. Wildabebin som idag bakat lussebullar på förskolan och som med stor iver jagar sin bokstav över allt och alltid.

Pappa pappa titta, min bokstav! och pekar glatt på skyltar, rubriker eller busskursreklam som kommer i vår väg.

Älskade älskade unge, tack för allt du lär mig och får mig att känna.

Vilka plåster vill du köpa?

Wildabebins plåsterberoende går i vågor. Ibland är det minst två på varje arm och gärna något på magen och på varje ben. Ibland räcker det med ett enda på ett finger. Hur som helst står det nästan alltid plåster på inköpslistan och i veckan var det åter dags.

I full fart äntrade vi Coop Forum och direkt jag nämnde plåster så drog hon iväg med sin lilla kundvagn mot hyllorna som en fluga dras till ett glas saft i sommarvärmen. Frågan var ju dock om det denna gångs kulle bli Bamse, Djungelboken eller Hello Kitty? Efter lite funderingar föll valet på Djungelboken och jag trodde i min enfald därmed att vi var klara och kunde gå vidare när diskussionen uppstod kring plåster man kan sitta på. Försökte förklara att djungelplåster löser allt men Wildabebin var allt annat än nöjd och började peka och tjata om plåster man kan sitta på...

Blev stående där ett tag och fick verkligen inte ihop vad hon ville säga och var ute efter. Mamma, plåster, sitta på, inte djungeldjur, plåster, vi köpa... Fattar noll tills hon tar tag i mina byxor och drar mig mot hyllan bredvid plåsterna och jag tar mig tid att titta på vad hon pekar på. Ett helt hav med bindor!

Pappa, köpa plåster till mamma?
Nä, mamma behöver inga plåster eller bindor.
Okej då..

Och så drog hon vidare med sin lilla kundvagn i hög fart mot juicen som var andra saken som stod på handlingslistan, åtminstone enligt wildabebin....

En liten berättelse om dop

I veckan berättade vi för vildabebin, som nu är vildatjejen att vi ska på lillkusins dop.
Jag: "På söndag ska vi på kusins dop!"
Vildatjejen: "Mamma, vad är dop för något?"
"Vi ska åka till kyrkan och ge kusin till prästen som häller vatten på henne, och sen åker vi hem och äter tårta och firar."

Vildatjejen börjar gråta och blir upprörd.
"Varför då?"
"För att man gör så när det är dop. Men det är bara lite vatten, så det är inte farligt."
"Men, kan vi inte ta med kusin hem oxå?"

Då förstår jag. Vildatjejen är inte upprörd över att lillkusin ska få vatten på huvudet, utan att vi ska ge henne till prästen och sen åka hem. Hon vill ju ha kvar sin lillkusin.
Efter att förklarat att prästen bara håller lillkusin och att hon visst ska med hem, och få paket och tårtor så lugnar vildatjejen ner sig.
Och jag lärde mig att vara väldigt tydlig i min information. Alla ord räknas!

Varför då?

Kom nu Wildabebin, nu ska vi äta middag ropar jag mot övervåningen. Varför då? blir svaret. För att det är dags för middag kontrar jag. Varför då? säger hon. Klockan är halv sex och jag är hungrig i magen. Är inte du det säger jag och känner att jag nu fått övertaget i diskussionen. Jaaa, det är jag pappa svarar hon...

Jag ler, hör stegen i trappan och känner ett leende komma samtidigt som jag hör Wildabebin än en gång säga, Varför då? För att det var länge sedan vi åt lunch försöker jag pedagogiskt och lugnt säga. Varför då? blir så klart svaret. Ja, jag vet faktiskt inte lilla vän. Nähää säger hon förvånat och undrar om det blir plättar till middag... Varför slutade hon ställa frågor frågar jag mig själv.

Inte nu, sen...

Måste vara den vanligaste kommentaren från Wildabebin för tillfället, om allt och åt alla. Inte nu, sen...

Idag var det vattenslangen som med högsta tryck i strålen riktats mot rabatten så blommor dränktes och jorden vällde in som tsunamivågor över den nyoljande altanen.

SLUTA! ropar jag. Inte nu, sen pappa svarar hon.

Grrr, grrr...

Längtar efter dig

I hjärtat finns ett rum
som bara är för dig.
Och var jag än tar plats
så finns du här hos mig.

Jag hör din varma röst
som inspelad musik.
Jag lyssnar om igen
för den är helt unik.

I mörker och i ljus
ditt ansikte jag ser.
Ur minnet tar jag fram
de bilder där du ler.

Men bland allt du är för mig
finns något svårt att bära
- min längtan efter dig
när jag inte har dig nära.

(Siv Andersson)

Flickor har navel, bara så ni vet.

Stod där naken i badrummet just påväg in i duschen när Wildabebin slänger upp toalettdörren och traskar in. Sätter sig på sin pall och kollar fascinerat och pekar.

- Pappa, en sån jag inte har...
- Nä, tjejer har ingen snopp. Killar har snopp säger jag.
- Jag har ingen nopp. Vidar har nopp! Pappa har nopp.

Hon springer skrattandes ut ur badrummet, lämnar så klart toalettdörren öppen och fortsätter trallandes genom huset. "Pappa har nopp.. pappa har nopp"

Så kunde den biologilektionen såväl startats som avslutas och glömts bort.
Men så är inte fallet. Nä, Wildabebin fortsätter med sina funderingar även två dagar senare när hon ligger i sin säng istället för att sova. Wildamamman sitter ute i tv-rummet och hör en filosoferandes liten tjej...

"Tjejerna har ingen pillenopp. Tjejerna har navel"

En och en halv timme senare tvättas det sängkläder. Hon nöjde sig inte med att filosofera, utan ville också bedriva empiriska studier. Vad är egentligen sanningen om pillenopp eller navel? Tyvärr hände en olycka i samband med studien som bidrog till sängklädestvätt.